Rama lama Josie

Aaron har kommit!

Senaste dagarna har varit väldigt förväntansfulla, nervösa, ovissa och omtumlande. Igår blev det iallafall igångsättning. Först gick allt oväntat fort, sedan blev det lite kaos och oro pga en blödning, sedan hände ingenting, och sedan gick allt så fort! Jag var utmattad och hade värkar som inte gjorde någon nytta så vi skulle avbryta/pausa för att jag skulle få sova, DÅ ville bebis komma! Jag trodde inte att jag skulle klara det och bönade och bad om kejsarsnitt (något jag verkligen velat undvika innan och tidigare varit orolig över att behöva pga blödningen som gjorde att det lutade åt det ett tag), men nöjde mig till slut med läkarens förslag om eda (något jag också ville undvika) eftersom hon sa att jag kunde få sova då. Men det visade sig att det var försent för det - bebis var påväg ut redan. Jag hade panik och trodde aldrig att jag skulle klara det, speciellt inte när jag inte ens fick ta lustgas under krystningsvärkarna! Men 05:14 i morse föddes Aaron och han var det vackraste och mest perfekta jag någonsin sett! Helt borta och omtumlad av smärtan tog jag emot honom och kände att det var det mest självklara och naturliga i hela världen. Min fina älskade pojke!

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas