Rama lama Josie

Mitt största mål

Jag har många mål. Och precis som jag skrev ett par veckor innan Aaron föddes (det här) så kommer jag fortsätta kämpa för dem och ha mina mål även nu när jag har fått barn. Inte bara för min egen skull längre, utan även för honom. Även mina personliga mål är viktiga även för honom, eftersom jag vill lära honom att tro på sig själv och göra ALLT han vill i livet. Ja, allt det där jag redan skrivit om i det inlägget. Men det finns ändå ett, eller kanske är det flera, som är större.

Mitt största mål är att Aaron alltid ska veta att han är älskad. Att han alltid ska känna sig trygg. Att han ska få en bra uppväxt. Att han aldrig ska behöva känna sig rädd eller osäker. Att han ska veta att vi finns här för honom. Att han ska förstå hur otroligt mycket han betyder för mig, och för Robin.

Även om han inte var planerad så var han absolut inget misstag. Han är det bästa som hänt mig/oss (hans pappa är också det bästa såklart). Han ska veta att även om vi inte kämpade för att få honom, så ville vi ha honom, mer än något annat! Det är faktiskt sant, vi ville ju ha barn. Vi ville ha honom.

Jag vill att han ska veta att jag alltid finns här för honom och skyddar honom med livet. Han ska känna att han kan berätta allting för mig. Så länge han är ärlig så kommer jag aldrig att bli arg på honom. Han ska aldrig känna att det är bättre att dölja saker för att jag kan bli arg. Han ska känna att han kan prata med mig, om precis allting, och oavsett om han är 5 år eller 15 år eller 25 år. Jag kommer alltid ha tid för honom och alltid lyssna på honom.

Han ska få lära sig att tro på sig själv. Att han kan göra allting. Han ska aldrig tvivla på sig själv eller sin förmåga. Jag kommer stötta honom i alla hans beslut och aldrig försöka bestämma över honom eller vända honom ryggen.

Framför allt så ska ingen få göra honom illa. Jag skulle kunna ge mitt liv för att rädda honom, men jag skulle också kunna döda för honom. Om någon skulle göra honom illa så skulle jag ALDRIG säga "det är ingenting att bry sig om". JAG skulle antagligen bli mer ledsen än vad han skulle bli.

Jag kommer lära honom att inte tro på den som säger något elakt, men också att försvara sig själv. Nej, jag kommer inte lära honom att det är okej att slåss - men att det är okej att slå tillbaka. Att aldrig starta en fight, men alltid avsluta dem.

Robin är tyvärr en alldeles för snäll person och en sådan som aldrig säger ifrån eller ger igen när någon behandlar honom illa. Jag är precis tvärtom. Och även om jag älskar Robin för att han är den han är, så hoppas jag att Aaron inte tar efter sin pappa och blir FÖR snäll och får lika svårt att stå upp för sig själv.

Men eftersom jag tar det så hårt när någon beter sig illa mot någon jag älskar (mer än om någon behandlar mig illa), så har jag försvarat Robin istället. Och trots att han inte tycker om det (han är så otroligt konflikträdd), så vet han att jag kommer fortsätta så länge han inte gör det. Och detsamma gäller Aaron. Om han inte kommer klarar att stå upp för sig själv, så kommer jag att göra det. Alltid. Det är ju mina killar, mina stora kärlekar, min familj, mitt allt!

Jag kommer också berätta och visa för honom - varje dag - hur mycket jag älskar honom. Jag kommer aldrig sluta pussa på honom, inte ens när han är tonåring och kanske kommer vilja att jag ska låta bli. Jag kommer överösa honom och Robin med kärlek varje dag i resten av mitt liv.

Så det är mitt/mina största mål i livet. Att Aaron får allt han behöver, alltid är trygg, och aldrig någonsin tvivlar på min kärlek till honom!

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas