Rama lama Josie

Kategori: * Studier

Konstig morgon

När jag lyckades söva om Aaron på morgonen fick jag sedan sova till 9, då vi var tvungna att gå upp (ovanligt att vakna av alarm istället för Aaron). Och då vaknade jag till ett missat samtal, sms från min sambo och en gruppdiskussion med min sambo och någon tjej (som bara hon hade skrivit i).

Det är kul när en rolig historia (som jag berättade för min syster igår), slutar med att det blir massa knas. Jag vill inte ha något med det att göra i alla fall, jag har fullt upp med min son och vårt liv. Jag orkar inte bry mig om massa knäppgökar. Men min syster verkar lite uttråkad, så hon kan ju få roa sig ;)

Vi gjorde oss i alla fall klara och gick ut för att leta efter Öppna förskolan, tillsammans med min pappa. Där hade vi bokat en tid för fotografering. Och Aaron var så duktig! Fotografen blev till och med imponerad och tyckte han var lätt att fota och blev bra på bild :) Så det gick fort, och blev fina bilder!

Jag är så otroligt stolt över min son. I tisdags var vi hos doktorn med honom. Han fick ta blodprover och röntgas, och allting gick jättebra! Han sa inte ett ljud varken under provtagningen eller röntgen. Så jäkla duktig! Trodde allt skulle vara mycket jobbigare men det gick så lätt.

Och fotograferingen idag gick så bra att jag vill berätta om det för Robin, trots att jag hade tänkt att det skulle bli en överraskning när bilderna kommer :)

Nu sover Aaron, men sen ska vi väl äta lite lunch båda två. Jag skulle behöva plugga när Robin kommer hem, men först har vi tusen saker att prata om. Måste förklara morgonens händelser för honom, kanske berätta om fotograferingen osv. Sen ska jag ta mig an den hemska uppgift vi har fått i kursen!

Helgen + kommande vecka

Jag har verkligen haft en jättemysig helg. Dels har jag hunnit med en hel del jobb och plugg, men jag har också hunnit med att mysa massor med min älskling, och spenderat en hel del tid med familjen. I lördags kom till exempel mina föräldrar på middag, och sedan kom brorsan över på filmkväll. Och i går efter att jag fått lite måsten gjorda så åkte jag iväg med min sambo för en liten söndags dejt och lite handling, sen hem och såg ett par filmer och myste i soffan :)

Den här veckan kommer mest bestå av plugg och jobb, som vanligt. Jag satsar fortfarande på att försöka ligga före med allting, även om jag snarare ligger lite efter än så länge, så att jag kan koncentrera mig på att föda barn sen ;) Och på onsdag ska jag till barnmorskan igen. Är blodtrycket knas då så blir det igångsättning.

Så det blir en ganska spännande vecka. Även om det inte blir något på onsdag, jag vill ju helst att det kommer igång av sig själv som sagt, så har vi ju faktiskt bf på söndag så lilla bebben kan titta ut precis när som helst nu. Jag tror ju snarare att jag går över tiden men det vet man aldrig. Till helgen kanske h*n vill ut!

Nu tänkte jag göra det jag gick upp för, ta blodtrycksmedicin, och sen ska jag försöka somna om och sova några timmar till!

 

Att få tummen ur....

Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att bara skriva. Det är ju vad jag gör. Men senaste dagarna har jag råkat prioritera allt annat. Trots att det här är det viktigaste eftersom det är mina sysselsättningar och inkomstkällor; och faktiskt även intresse. Åh, jag är så dum ibland!

Nu är jag i alla fall vaken för att jag har tagit min blodtrycksmedicin. Den ska tas med 8 timmars mellanrum, vilket innebär att jag måste gå upp tidigt för att kunna ta den på rätt tid. Men jag kan ju faktiskt somna om sen, vilket jag tänkt försöka göra snart. Har bara inte fått tummen ur och gått och lagt mig igen ;)

Senare i dag, när jag kommit upp igen, så ska jag försöka att ta tag i det där en gång för alla. Bara skriva! Sen på eftermiddagen kommer mina föräldrar hit för att äta middag och umgås, och på kvällen kommer min ena brorsa förbi för att se på film och snacka - brukar det bli i alla fall. Så innan det ska jag alltså skriva.

Fullt upp men inget plugg...

Det har inte blivit så mycket plugg ännu men ändå hänt en del. Tv reparatören kom hit, och Daisy blev helt galen i honom. Hon sprang och strök sig mot honom och han daltade med henne, haha. Snacka om att klicka direkt ;) Medan han var här ringde Johan och ville komma förbi med barnen vilket de såklart fick göra.

Under det korta samtalet med brorsan så hann pappa ringa, så jag ringde upp honom. Han ville bli hämtad av Robin eftersom han skulle lämna in sin bil, så jag sa att jag skulle skriva till Robin (han har ingen mottagning på jobbet och kan bara nås på fb). Sen ringde mamma tusen gånger, men då dök Johan och barnen upp och tv gubben skulle gå så jag hann inte prata med henne då utan ringde upp henne när de hade gått igen.

Har försökt hinna svara på massa mail som kommit idag också. Men det var väldigt trevligt att storebror kom förbi en stund, och bara sitta och småprata med honom. Kände mig helt död i morse men piggnade till mitt på dagen och sen har jag varit pigg och ovanligt social. Nu vill jag bara umgås med folk hela helgen, haha :)

Men helgen kommer nog mest bestå av plugg och jobb faktiskt. Och så ska jag umgås massor med min älskling. Det finns ju en risk/chans att det blir BB på onsdag och då måste jag prioritera studier, jobb och massa mys innan. Men det kommer såklart bli jättemycket mys efteråt också, med både Robin och bebis!

Hemma från BB Stockholm...

...utan bebis! I dag såg allting bra ut, ultraljudet var jättebra osv. Och de har tredubblat min blodtrycksmedicin så blodtrycket är också bättre. De ville ha in mig igen på måndag eller tisdag, men jag frågade om jag inte kunde gå till bm här hemma istället och det var ok. Om blodtrycket stigit igen så måste jag in direkt (eller innan dess om jag mår dåligt) och DÅ kommer det att bli en igångsättning i så fall. Så med andra ord: Nästa gång åker vi därifrån med en bebis!

Jag är helt slut nu, men det är mest åkandet som tar all energi. På sjukhuset har vi ju bara tagit det lugnt, tagit massa blodtryck, gjort undersökningar osv. Inget jätteansträngande direkt ;) Men det var faktiskt ganska mysigt där på förlossningen, och jag sov bättre där än på BB-hotellet.

Det är skönt att vara hemma igen i alla fall. Jag hann såklart inte med deadlinen i kursen igår pga detta så nu har jag en del att ta igen. Så det känns skönt att ha åtminstone några dagar till hemma för att hinna ordna allting. Och att ha lite bättre koll nu. Jag vet ju inte om jag ska in igen på onsdag, men jag vet att den risken finns åtminstone så nu har jag chans att se till att få allting är gjort och att jag ligger före istället för efter med allting. Så det är mitt mål nu :)

Noll inspiration

Jag börjar bli galen nu. Jag har fortfarande 20(!) sidor att skriva, innan morgondagen är slut. Jaaa... Det känns lovande! ;) Hade dessutom tänkt försöka passa på att skriva lite extra innan bebis kommer så jag ligger före inför nästa inlämning. Det känns bara ganska långt bort just nu...

Min dator har dessutom tjatat om nya Windows idag så jag lät den installera det. Och det tog flera timmar. Det gav mig åtminstone en ursäkt ;) haha.

Så jag har mest passat på att fixa mig själv i dag. Det kan ju också vara bra att fixa sånt innan förlossningen. Nu känner jag mig i alla fall fräschare och snyggare än på länge faktiskt! Men ännu mer stressad över studier och jobb... haha... Men i morgon! DÅ ska jag plugga! Med eller utan inspiration.

Nu ska jag se om jag hinner få något gjort i alla fall. Sen ska jag avsluta dagen med en myskväll med min sambo när han kommer hem!


Brist på inspiration

Har hunnit med en del jobb redan, men nu måste jag verkligen plugga. Har dock verkligen ingen inspiration alls. Men får ju inte direkt jättemycket intryck och inspiration av att vara förkyld och instängd i en vecka. Det skulle väl vara från alla filmer, serier och tv-program i så fall ;)

Jag har deadline på onsdag för nästa inlämning, och jag behöver skriva åtminstone 20 sidor innan dess. Och just nu är det verkligen tomt i huvudet...

Egentligen hatar jag att tvinga fram något när jag verkligen inte har inspiration, men just nu känns det inte som om jag har jättemycket val. Brukar försöka vänta på att plötsligt få massa inspiration och skriva typ 40 sidor på några timmar, men nu försöker jag vara realistiskt... det händer ju tyvärr inte så ofta... ;)

Det där med ekonomi

Egentligen diskuterar jag helst inte ekonomi alls eftersom jag tycker det är väldigt privat. Min/våran ekonomi rör bara mig och min sambo och jag har tidigare blivit väldigt irriterad när Robins - och även mina - föräldrar ibland lagt sig i för mycket. Föräldrar är ju sådana, och det är av omtanke, men det finns gränser.

Nu tänkte jag ändå diskutera ämnet. Inte ingående förstås, men mer allmänt. För att det känns relevant på något sätt och... är ganska intressant, egentligen.

Jag är ju studerande och har "alltid" varit det. När jag haft extrajobb har det främst varit som skribent. Båda dessa inkomster är väldigt "osäkra" och varierande och jag kan egentligen aldrig planera min ekonomi långsiktigt eller veta hur den kommer se ut framöver. Vilket såklart kan vara jobbigt och otryggt, ibland.

När vi fick veta att vi väntade barn så var det egentligen sämsta tänkbara tillfället om man ser på ekonomi, bostad, trygghet osv. Jag hade faktiskt ingen inkomst alls just då! Jag pluggade heltid men läste upp poäng som fattades så jag fick inget studiemedel alls, och hade inget extrajobb just då.

Just då var Robin sjukskriven efter bilolyckan. Ja, det säger ju sig självt att våran situation var ganska jobbig. Samtidigt bodde vi i en liten men väldigt dyr lägenhet. Vid ett tillfälle i början av graviditeten så fick vi ännu ett dåligt besked och jag tänkte bara "nu kommer han ångra sig om barnet". Det gjorde han såklart inte, när jag frågade så sa han att han ändå ville behålla. Dock insåg vi snart att vi var tvungna att ta en billigare - och ännu mindre! - lägenhet för att klara oss.

Det låter säkert jättedumt att välja att skaffa barn i den situationen. Vi ville ju dessutom båda två vänta några år med barn. Så när jag insåg att jag kunde vara gravid så tänkte jag att han inte vill ha barn, och att våran situation är helt fel för att skaffa barn.

Men jag hade fel. Robin var den som sa direkt "Om det är så, då vill jag inte att vi tar bort det". När jag påpekade att det var helt fel tillfälle så svarade han att det tvärtom var helt rätt tillfälle - vårat förhållande var perfekt, vi hade det bättre än någonsin. Det var det viktiga enligt honom.

Och det är faktiskt sant. Jag vet att folk tänker att man ska ha bra ekonomi, fast jobb, bra bostad osv. Men är det verkligen viktigast? Om man har ett dåligt förhållande då? Ärligt talat, första tiden kostar en bebis inte mycket mer än blöjor. Ett barn kostar ingen förmögenhet. Dessutom kan allt annat ändras snabbt.

Så såg vår situation ut när jag blev gravid - ingen av oss hade jobb eller inkomst. Efter flytten till den mindre bostaden hade Robin fått provanställning och en ny bil åtminstone, men vi satt i en lägenhet på 30 kvm som vi vantrivdes i och där ingen bebis skulle få plats - åtminstone inte de saker den behöver.

I dag ser situationen helt annorlunda ut, minst sagt. Robin har fast jobb, vi har en stor och jättefin (nyrenoverad!) lägenhet som vi båda älskar och trivs i - och med diskmaskin och tvättmaskin och allt vi vill ha. Vi har också bytt bil för att få bättre plats med barnvagn osv.

Och jag studerar på heltid med studiemedel (en kurs jag älskar dessutom!) och hoppas förstås på att kunna göra det hela tiden, även när bebis kommer och jag är mammaledig. Då kommer jag dessutom få mammapenning, eftersom man har möjlighet att göra både och samtidigt. Jag har ganska bra med jobb, som skribent, och är så tacksam över att kunna tjäna extrapengar på någonting jag tycker är roligt. Och enkelt! För skriva är egentligen det enda jag tycker att jag kan.

I nuläget är min ekonomi bättre än den någonsin varit, tror jag. Till och med bättre än när jag bodde hemma, trots att det är betydligt flera utgifter nu såklart. Om jag kommer in på kurser i sommar så kommer jag dessutom ha både studiemedel och mammapenning (och skribentjobb), och därmed ännu bättre ekonomi.

I somras såg det verkligen jättemörkt ut, men knappt ett år senare är situationen nästan perfekt. Sen låter jag kanske naiv som tror att jag kommer hinna ta hand om bebis, plugga och jobba som skribent samtidigt. Men för det första är jag ju inte ensamstående, och eftersom jag pluggar på distans och jobbar hemifrån så kan jag göra det när Robin kommit hem från jobbet. Dessutom har jag mina föräldrar nära så skulle det krisa med en deadline så kan de låna bebis någon timme.

Jag är inte ett dugg orolig över det här. Så även om det i början fanns många som trodde vi var galna som skaffade barn när Robin fortfarande var sjukskriven efter en bilolycka och jag inte hade någon som helst inkomst, och vi flyttade till en minilägenhet, så har vi bevisat nu att allting faktiskt löser sig till slut.

Hemmafru

Det har inte blivit så mycket gjort i dag som jag hade tänkt. Har i alla fall skrivit några sidor (pluggat) så det får väl räcka. Katterna har fått lite luft också, vågar dock inte riktigt lita på dem när de är på balkongen så man måste ha koll hela tiden och därför blir det inte så långa stunder.

Nu tänkte jag hoppa in i duschen och fixa mig lite, innan jag börjar med middagen så den är klar tills min man kommer hem!
Senare blir det nog en sväng till affären och kanske lite jobb om jag orkar det. Men nu blir det alltså dusch och sedan matlagning!

Tidiga mornar

Eftersom rörmokaren som skulle komma igår inte gjorde det så tvingades jag gå upp tidigt i dag också. Han ska komma nu vid 8-9, så vi får se om han gör det.

Dagens planer för min del är framför allt att plugga. Ska även försöka plocka in lite tvättade kläder och det sista som ska packas upp i sovrummet. Kanske även försöka städa lite. Är inte jättepigg dock, gick upp vid 6.30 precis som i går. I morgon ska jag i alla fall sova länge! Sen blir det en tidig morgon igen på fredag.

Nu ska jag stoppa i mig lite blodtrycksmedicin och andra mediciner (Levaxin och B12) och sen ska jag försöka komma igång lite!

Fullspäckad dag, och tankar om föräldraledighet!

Jag har varit vaken några timmar och är redo för en lång dag. Jag ska hinna besöka hyreskontoret för att prata med dem, sedan ska pappa följa med mig till Norrtälje, jag har en tandläkartid, ett förhör om en händelse för ett halvår sen, blodtrycksmätning om MVC i Norrtälje har tid för det, sedan hem, och eventuellt börja söka kurser till sommaren för att ha det gjort. Så ja - minst sagt en lång dag, i alla fall för en höggravid kossa :)

Såg precis på tv där någon hävdade i en intervju att bara 23-24% av papporna tar ut pappaledighet under första 2 åren. Jag trodde inte det var så ovanligt?! Robin är nog verkligen ovanlig då. Vi kommer dela i princip lika på första året (han kommer kanske till och med ha någon månad längre), sedan blir det dagis.

Dessutom kommer jag att försöka plugga under min "ledighet". De sa dessutom att papporna oftast tar ledigheten under sommaren. Jag är den som kommer vara hemma under sommaren, Robin kommer ta ut semester då (och eventuellt dubbeldagar). Sedan kommer han faktiskt att ta från hösten.

Vi diskuterade det där förut, att mammorna tar större delen och skyller på att de har sämre lön. Just därför så tjänar jag och Robin mer på att ha honom hemma, eftersom han får betydligt mer i föräldrapenning än mig, så det förstår jag inte. Robin sa dessutom att han inte förstår hur papporna kan vilja ge bort nästan alla sina dagar till mamman, för enligt honom är det en självklarhet att man vill vara hemma med barnet även som pappa.

Visst är det nog ekonomiskt många gånger men jag tror att det lika ofta handlar om att mamman vill vara ledig så länge som möjligt. Vissa vill ju inte ens gå tillbaka till jobbet efter ett år utan "snålar" med dagarna för att kunna vara hemma i flera år. Och i vissa fall tror jag faktiskt att pappan vill vara hemma, men går med på det ändå.

I vilket fall som helst så känner jag mig så lycklig över att pappan till mitt barn verkligen vill vara hemma med sitt barn. Han är så otroligt glad över att bli pappa och senaste tiden har han tjatat om att han vill ha ut bebisen NU, för att han vill gosa. Han är så gullig, och jag är så lycklig att han är pappa till mitt barn!

Dessutom ser jag verkligen fram emot hösten. Jag kommer förmodligen plugga på distans då också, så vi kommer vara hemma hela familjen, även om det är Robin som kommer ha största ansvaret för bebis då jag kommer kunna fokusera helt på studierna igen. Men vi kommer ändå få mer tid tillsammans, mysigt! :)

Barnmorskan, ultraljud, blodprover, ctg-mätning, högt blodtryck...

Den här dagen blev ännu längre än jag trodde. Väcktes ju av att killen från lackeringsfirman ringde och ville komma in med luckor och dörrar. När han var klar här så gick jag till hyreskontoret och hämtade nyckeln till p-platsens elstolpe, sedan vidare till barnmorskan.

Allting verkade jättebra med bebis men mitt blodtryck hade blivit ännu högre. Det var svårt med läkartider och hon ville ha dit mig senast på måndag, men strax efter att jag varit hos henne så ringde hon och hade pratat med specialistmödravården i Danderyd. De ville ha in mig i dag, plus blodprover. Praktiskt när jag ändå skulle dit.

Sen mötte jag Robin och åkte Danderyd. Ultraljudet gick jättebra - bebben låg på -10% förra gången (alltså liiite för liten) men i dag låg den på +1%! Men det hade min barnmorska redan förutspått, eftersom jag gått upp i vikt och magen hade växt. Hon undrade om den kommer vilja ut någonsin, så bra som den har det därinne :)

Efter TUL blev det blodprover och sedan spec. mödravården. Jag fick göra CTG där, alltså mäta bebbens puls och mina värkar, dock har jag ju inte några kännbara värkar ännu men ändå. Sen tog de blodtryck och jag lämnade jag urinprov för andra gången den dagen och fick träffa läkaren.

De kom fram till att blodtrycket är för högt, men ingenting tyder på havandeskapsförgiftning. Däremot ville de ha tillbaka mig på fredag för att se hur det ser ut då. Även om jag inte vill ha högt blodtryck så känner jag ändå bara "men ge mig blodtrycksmedicinen då!" eftersom jag inte vill behöva åka in var och varannan dag. Men det är ju jättebra att de är noggranna i alla fall, såklart, men bebis mår ju jättebra så därför känns det så... ja... onödigt bara. Ge mig medicin och låt mig sova! Haha ;)

Jag är helt slut nu. Har ju deadline i dag (om 4 timmar) och vill verkligen försöka plugga men sedan vi kom hem för ett par timmar sen har jag knappt kunnat hålla mig vaken ens. Och så är jag hungrig också... Kanske ska äta först och hoppas att jag får energi till att plugga sen. Om jag orkar laga mat...




Novellsamling

I natt lyckades jag skriva en del. Jag är inte helt säker på att det hinner bli 40 sidor innan onsdag, när det är deadline för första inlämningen, men egentligen måste det inte vara exakt 40 heller. Dock behöver jag färdigställa någon mer novell och lägga de påbörjade någon annanstans, just nu är dokumentet lite rörigt.

Tyvärr känns det inte jättebra med skrivandet ändå, trots att det går framåt. Att välja novellsamling känns dock som rätt beslut för mig, men själva novellerna och skrivandet känns inte helt hundra. Visserligen är jag väldigt självkritisk, men nja... de är inte så bra som jag skulle vilja.

Å andra sidan är inte tanken att det ska bli perfekt - utan att man ska utvecklas. Och då är det väl ändå en fördel om det inte är perfekt.

Jag hade dock önskat att den blev så bra den bara kunnat och att jag har en komplett och perfekt novellsamling att ge ut efter kursens slut. Ett av mina mål för i år är ju trots allt - som vanligt - att färdigställa en bok och ge ut den. Men även om jag hade tänkt det innan så känns det väldigt tveksamt att det kommer bli denna ;)

Nåja. Det går framåt i alla fall, och jag älskar den här kursen. Jag tror att den kommer hjälpa mig att utvecklas, och jag har kommit igång med skrivandet igen!


Lånad bild.

Plugg och jobb och flytt

Natten till igår sov jag två(!) timmar. Ändå överlevde jag hela dagen, som mest bestod utav ett farväl till gamla lägenheten - äntligen. När vi var klara där så åkte vi hem till mina föräldrar igen, åt middag, jag åkte iväg till Apoteket och affär med Robin och en snabbis till lägenheten. Annars hände inte så mycket.

I natt sov jag jättebra istället. Vaknade vid 10-tiden, och vi åkte till loppis med mina föräldrar eftersom vi behöver gardinstänger som passar i våran lägenhet och tanten som har loppisen skulle tydligen ha såna. Sån jävla tur! Fyndade även ett skoskåp där! Sen vidare till en annan loppis i en närliggande ort, och där hittade vi äntligen en sovrumslampa. Den behövde vi dock fixa något litet på så det håller Robin på med just nu.

Själv har jag en del att göra nu. I kursen behöver jag skriva minst 40 sidor på 1,5 vecka. Hade jag haft tillräckligt med inspiration så hade det säkert varit relativt lätt, men utan inspiration och dessutom mitt i en flytt så blir det svårare. Nästa vecka vill jag ju inreda lägenheten! Men jag hinner nog skriva också.

Närmsta dagarna kan jag ju ändå inte göra något i lägenheten så jag får väl passa på att skriva. Har lite jobb att ta tag i också men det är åtminstone inte 40 sidor så det är väl inte så svårt att hinna med. Funderar på att börja med det så att jag har det klart och kan fokusera på studierna sen.

Barnmorskebesök

Har precis varit ut för ett besök hos barnmorskan, handlat lite, hämtat post i nya lägenheten, tagit ut paket och varit till de som levererar vår el och pratat avtal. Träffade dessutom en granne som verkade trevlig och fick veta att det var ett väldigt lugnt hus med bra grannar. Skönt!

Hos barnmorskan gick det väldigt bra. Blodtrycket är fortfarande högt, men lägre än sist. Hjärtat lät bra, bebis verkar växa, jag/vi har gått upp ytterligare några kg (vilket var ok eller till och med bra) och mitt blodsocker var lågt så jag har fortfarande ingen diabetes heller.

Jag tycker mycket mer om den här barnmorskan än förra! Hon var jättelätt att prata med, skämtsam, väldigt positiv, och förstående.

Nu väntar jag på middagen (mina föräldrar äter tidigt) eftersom jag inte hunnit äta ännu. Sen tänkte jag komma igång ordentligt med manuset/skrivprojektet i kursen, det är verkligen på tiden nu! Och jag vill verkligen skriva nu, även om inspirationen inte är jättehög. Motiverad är jag åtminstone!